En väg som vi väljer att vandra

Alla har vi något som vi väljer att gå efter i livet, en filosofi, en uppförandekod, ett motto, en tanke eller bara till och med en känsla. Samurajerna hade bushido och riddarna hade ridderlighetens kod, som dom inte bara följde med sina liv, men också strävade till att finslipa från tankar till handlingar. Jag har väldigt många filosofier och principer som jag försöker följa i livet. Tankar och idéer som inte bara har format mig som människa, men också har format om mina tankebanor och handlingar. Jag säger inte heller att vi måste ha den effektivaste vägen eller den snabbaste vägen som filosofi, så oavsett om man väljer en eller en annan väg i livet, som kommer man vara på den vägen som man har valt och det viktiga är att även om det är fel väg man valt just då, är att inte ångra utan ta lärdom utav det. Här vill jag berätta lite om en filosofi som inte bara styr mig, men många andra utövare och vad den betyder för mig. Det kanske har en annan betydelse för någon annan och därför får man tolka det som man vill.

Att vara stark för att vara användbar

”Être fort pour être utile” mer känt på svenska som ”att vara stark för att vara användbar”, är ett motto från Georges Hérbert, skaparen av Methode Naturelle. Han kom på det här mottot för att han var med om ett vulkanutbrott som hände när han var stationerad i en stad där han var tvungen att evakuera staden. Han räddade många liv och detta förstärkte hans tro om att kombinera fysisk styrka med osjälviskhet och mod. Vi tränar så mycket vi kan för att inte bara bli bättre på det vi gör, men också starkare i det, så vi kan hjälpa andra bli bättre och starkare. Denna grundtanke tror jag är vad som driver dom flesta till att motivera andra för att bli bättre och starkare, inte för att vi vill vara bättre än andra utan för att vi vill hjälpa andra och nå sin fulla potential. Jag ser så många av utövare som verkligen brinner för det dom gör, att lära sig mer, att bli starkare eller smidigare. För mig är styrka att en grupp delar med sig av den positiva energin som den gruppen skapar, så det handlar inte om ego, utan att hjälpa andra. Jag ser den här energin som Parkour transformerades till dem och även mig. Av den anledningen så känner jag inte bara en gemenskap hos andra utövare, men en koppling som går djupare än träning och social sammanhang. Det är osjälviskheten som ger oss styrka och att hjälpa varandra med dom styrkorna man har och att alla delar med sig av sin styrka, oavsett om det är fysisk, psykisk och mental styrka, vilket skapar en positiv energi.
Alexander ’Menkan’ Stamenkovic

About the Author:

X